- Biblioteket, ikke banken, burde vært samfunnets sentrum!

Solstad: "17. roman"

Mellomjula ga oss færre aviser enn vanlig på grunn av lite overlapp mellom hellig- og helgedager, men desto mer tid til å lese dem som kom. For eksempel et langt intervju (fire siders) i Morgenbladet nr. 51 med Dag Solstad. Som åpner med et angrep på “folk som liker å lese bøker” og blant dem særlig bibliotekarer: “Jeg synes veldig mye litteratur dreier seg om konvensjoner og liksomproblemer. Det ser jeg ingen grunn til å være med å opprettholde. … Jeg har inntrykk av at disse folkene (“de leselystne”, min anm.) befinner seg i en velordnet og fornuftig verden hvor man hver dag tar sine fornuftige valg. En verden der livet er et løselig problem! Dette er meg totalt fremmed. … Det pussige er at de to yrkesgruppene som er minst opptatt av meg, og til dels har et hatefullt forhold til mine bøker, er bokhandlere og bibliotekarer! De kan ikke fordra meg! Jeg tror jeg faktisk er blitt invitert én gang frivillig av bibliotekarer til et bibliotek.

– Fordi de antar du er så sær at du uansett ikke vil stille opp?

- Nei, først og fremst fordi de ikke tåler meg. Jeg saboterer dem.

– Du saboterer leselysten?

– Ja, ja. De leser. De er så glad i å lese. Og så kommer jeg med en roman på 150 sider. Og den vil de faktisk, hvis de skal ta den inn over seg, bruke like lang tid på som på en svær roman på 5-6-700 sider. Er det rart de blir forbanna?” (mine uthevinger).

Manguel: Biblioteket om natten

I Klassekampen 29. desember velger Alberto Manguel (aktuell på norsk med “Biblioteket om natten”) en annen innfallsvinkel til biblioteket, som (den anti-kapitalistiske) avisa lar utgjøre hele ingressen: - Biblioteket, ikke banken, burde vært samfunnets sentrum! Boka hans (som jeg anmelder i Bibliotekforum nr 1 i år) handler mye om bibliotekets røtter og om private bibliotek og om lesing, men i intervjuet tar Manguel et virkelig samfunnsaktuelt perspektiv: “… kunsten og litteraturen, den gode litteraturen, åpner for at man kan reflektere over sin egen situasjon og, ikke minst, sette spørsmålstegn ved den. Det samfunnet vi i dag lever i, vil ikke ha spørsmål – det vil bare ha svar. For meg er det derfor helt avgjørende at biblioteket får utgjøre samfunnets sentrum.

- I stedet for banken?

- I stedet for banken! Banken er på sett og vis sin egen metafor. Ordet skaper verden som igjen skaper ordet – men banken produserer jo ingenting annet enn penger. Dét er ingen kreativ prosess”.

About these ads

7 kommentarar to “- Biblioteket, ikke banken, burde vært samfunnets sentrum!”

  1. “For meg er det derfor helt avgjørende at biblioteket får utgjøre samfunnets sentrum.
    – I stedet for banken?
    – I stedet for banken! Banken er på sett og vis sin egen metafor. Ordet skaper verden som igjen skaper ordet – men banken produserer jo ingenting annet enn penger. Dét er ingen kreativ prosess”.
    –Alberto Manguel

    Klart att biblioteket, inte banken borde stå i centrum. Men hur skiljer sig egentligen biblioteket ifrån banken?

    Tänk dig ett bibliotek, som åtagit sig att bevara, ordna och presentera en verkligt högklassig ekonomisk information för sina besökare. För att klara av denna uppgift borde väl detta ekonomi- och finansbibliotek införliva bankernas informationstillgångar bland sina samlingar?

    Å andra sidan: för att kunna förvalta kapitalet väl och investera klokt behöver bankirerna ha tillgång till all möjlig relevant information och kunskap. Och var finner de den? Jo, i biblioteket.

    Gemensamt för biblioteket och banken är att båda sysslar med information management. Jag vet inte om det stämmer, som Alberto Manguel påstår, att biblioteket är kreativt medan banken inte är det. “Banken producerar ju ingenting annat än pengar”, säger Manuel. Men även om vi går med på påståendet att “pengarna” själva är “ingenting”, så måste det nog erkännas att banken producerar information, dvs information som behövs för att förvalta pengarna. Samtidigt kan konstateras, att tyngdpunkten i bankernas informationsproduktion förskjuts (har förskjutits) till programmeringen av deras datorer.

    Inom biblioteket pågår en motsvarande utveckling. Det digitala biblioteket är det programmerade biblioteket där software hamnat i centrum för vad man kanske kunde kalla bibliotekets kreativa process.

    Bibliotekets skapande process består inte, som man med utgångspunkt i Manguels uttalande skulle kunna förledas att tro, i att vara (eller vara bärare av) “ordet”, som “skapar värden, vilka i sin tur skapar ordet”. Men liksom sin släkting banken producerar också biblioteket viktig och nödvändig information – alltså den information, som sammanfattningsvis brukar kallas metainformation, och som också kan beskrivas med begreppet dokumentation, dvs registrering, katalogisering, klassificering och presentation av informationen. Därtill ska ju biblioteket fungera som “mänsklighetens minne”, dvs den institution som har till uppgift att reproducera tidigare och nuvarande generationers information med tanke på kommande släktled – vilket onekligen också innebär skapande moment.

    Men anmärningsvärt nog är det i det nuvarande skedet är det transnationella IT-korporationer typ Google och Amazon som till stor del driver och utformar denna skapande biblioteksverksamhet.

    Det slår mig att Manguel ( i Klassekampens intervju 29.12.2009) intresserar sig föga för biblioteket som sådant och som en grundläggande samhällsinstitution. Detsamma gäller hans förhållningssätt till bankväsendet. Han tycks inte begripa den ovannämnda släktskapen — och konvergensen — mellan banker och bibliotek, att bägge två är stora informationsbehandlare. Därför inser han inte heller att det handlar om ett förhållande (en relation) mellan två institutioner, som håller på att omvandlas (på ett spännande sätt!) pga digitaliseringen.

    Att ställa biblioteket i centrum i stället för banken, vad skulle det innebära? För Manguel: ett annorlunda samhälle där läsning och självreflexion värderas högre än i det nuvarande. Mot detta kan invändas, att såväl bankerna som biblioteken bjuder på ett specifikt motstånd, som inte kan brytas enbart med värdeomdömen. Ger Manguels värdeomdöme någon utgångspunkt för hur dessa relativt inerta — tröga och sega — strukturer kunde och borde reformeras? Jag vill påstå att det inte är till någon större nytta i det avseendet. Det kan trots allt tjäna som klok förmaning, som i så fall riktar sig till individen snarare än till samhället: bry er inte så mycket om pengarna, läs och reflektera i stället vidare! Men de som följer denna uppmaning torde närmast vara … läsande och reflekterande individer.

    För att inte själv träffas av samma invänding ska jag försöka skissera några idéer om de nödvändiga bank- och biblioteksreformer, som samhället står inför.

    A propos bankerna så skulle det gälla att få igång en diskussion om demokratisk kontroll av deras informationstillgångar. Finansglobaliseringen har skapat ett behov av global demokratisering av finansinformationen. Allmänheten borde få bättre insyn både i hur informationstillgångarnas förvaltas och i informationen som sådan. Här borde också biblioteket kunna spela en större roll än det gör idag. (Dagsläget är prekärt; ett oroväckande exempel är avtalet mellan EU och USA om de amerikanske myndigheternas tillgång till SWIFTs databaser; jfr http://blogi.kaapeli.fi/book/303 ; och http://blog.spinellisfootsteps.info/post/2009/12/14/SWIFT-Action-Needed) Grunden för ett sundare bankväsende skulle kunna läggas genom sträng reglering och/eller avskaffande av bankräntorna. Denna riktningsgivande idé ligger faktiskt också i linje med gammmal visdom, dvs motviljan mot ocker (åger), som kommer till uttryck i världsreligionerna.

    Global skatt på finansiella transaktioner borde införas. Detta diskuteras numera — som en följd av finanskraschen 2008 — också av staternas regeringar. Sålunda föreslog Gordon Brown nyligen att en global sk bankskatt borde införas. (jfr http://blog.spinellisfootsteps.info/post/2009/11/08/No-Taxation-without-Denuclearization) Men i Gordon Browns m fl:s tappning skulle bankskatten i första hand hjälpa till med att rädda det nuvarande finanssystemet, i stället för att i grunden förändra det.

    Vad man inte talar om i regerings- och kapitalistkretsar är att intäkterna från bankskatten skulle kunna ersätta räntorna som bankernas inkomstkälla. Detta naturligvis under förutsättning att man genom politiska beslut skulle satsa på att utveckla statliga banker, andelsbanker, postbanker och sparbanker i stället för på profitinriktade affärsbanker och spekulerande penningfonder.

    Dessa icke-vinstgivande banker skulle kunna leva på sina transaktionsinkomster, dvs på inkomster från beskattning av sina finansiella transaktioner och på sina transaktionsavgifter. I takt med att penningväsendet digitaliseras kan bankernas löpande verksamhet i allt störe utsträckning skötas av dataprogrammerare och -tekniker. Förvaltningen av det internationella finanssystem, som skulle byggas upp med hjälp av digitala informationsnät och med utgångspunkt i globala transaktionsskatter, borde skötas av en särskild organisation av det slag som skisserats av Lieven Denys och Heikki Patomäki i deras utkast till ett internationelt avtal om valutaväxingsskatt (http://www.nigd.org/ctt).

    Också biblioteken kunde eventuellt finansieras med bankskatteintäkter åtminstone till den del som dessa axlade finansinspektionens uppgifter.

    Mikael Böök
    Lovisa / Finland

  2. Jeg tror biblioteket kan bli et sentrum- men paradoksalt nok bare hvis det blir mer desentralisert ,og er tilstede der brukerne er!

    Kan jeg få et bibliotek på mobiltelefonen min takk :)

    • I dag kom nyheten om at firmaet Axiell og biblioteket i den danske kommunen Gladsaxe i 2. kvartal i år vil lansere hele sitt virtuelle bibliotek, tilsvarende det de har på Internett i dag, for mobiltelefon, nærmere bestemt “smartmobilene” Iphone og Android.

      http://www.axiell.com/news#NEWS_IPHONE

    • Og samtidig kom denne meldinga på svenske Biblist:
      Den som har en iPhone kan ladda ner en App från Duke University i USA som har just en sådan plattform. Titta gärna på bibliotekskatalogen som är alldeles utmärkt. Enkel och tydlig.
      http://m.duke.edu/

  3. Høgskolen i Oslo, Læringssenteret, ser for tiden på hvilke tjenester vi kan tilby brukerne våre på mobil. Foreløpig har vi bare undersøkt hva andre har gjort og noen av disse tankene er samlet i denne bloggposten: http://nyttognyttig.blogspot.com/2010/02/mobile-bibliotektjenester.html

    I Norge har Stavanger bibliotek en mobiltjeneste kalt MoBib der man kan fornye og reservere bøker via mobil. Av andre bibliotekfaglige mobiltjenester er det verdt å se nærmere på Århus bibliotekene sin mobilside: m.aakb.dk og North Carolina State University sin m.ncsu.edu.

    Bibliotektjenester på mobil er et spennende felt som vi nok kommer til å se mer av i tiden som kommer!

  4. Vad roligt med kommentarerna om biblioteket på mobiltelefonen! Betyder de att folk vill sätta mobilen i centrum i stället för biblioteket, för att inte tala om banken?

  5. Som nevnt ovenfor lanserte Sølvberget, Stavanger bibliotek og kulturhus mobiltjenester på mobil, MoBib i april 2008. Her kan du søke , reservere/slette reserveringer, logge inn på Min Side og få oversikt over dine lån og fornye. Videre ligger informasjon om dine adr.opplysninger og gebyr og åpningstider.

    Samtidig lanserte vi en sms – tjeneste der brukeren kan fornye ved å sende inn en sms med kodeord og strekkode eller lånenummer.

    For å få tilgang skriver du http://wtw.no/solvberget i nettleseren på mobilen eller sender Sølvberget til 2097 så kommer en link i retur.

    Like før jul lanserte vi flere sms tjenster der brukeren kan hake av om de vil ha sms når reservert materiale står på ventehylle, og /eller påminnelse før lånetiden går ut.

    For alle påminnelser før lånetiden går ut (både på e-post og sms) kan brukeren bare returnere påminnelsen og lånet vil bli fornyet automatisk om betingelser for eksemplarene godtar fornying.

    For purringer er det satt opp en jobb som først rensker basen for alle som har e-post , videre for de som har mobilnummer (ikke epost) og resterende blir skrevet ut som brev.

    I 2009 hadde MoBib 6164 besøk. Det ble søkt i katalogen 714 ganger og antall fornyinger er 2962

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s

Følg

Få alle nye innlegg levert til Innboksen din.

Join 408 other followers

%d bloggers like this: